Martyrer och Augustinus

Vi diskuterade mera om martyrer och vi hann genomgå bara några punkter om Augustinus.

På 100-talet skyllde romanerna på kristna för alla svårigheter i samhället. De var hårda tider att leva i ett sådant samhälle och vara en kristen människa. Man måste vara stark i sin tro. Så som den heliga Karpos sade: ”Jag är kristen, jag dyrkar Kristus, Gods son, honom som har kommit i den yttersta tiden för att rädda oss och befria oss från djävulens försåt. Till sådana där gudabilder offrar jag inte. Gör vad du vill!” Karpos var 86 år gammal och han litade på God och den levande Kristus som skydde honom. Han var färdig att dö för sin tro.

Om jag tänker hurdant är det att vara kristen nytiden.  Många hör till kyrkan och de talar om att de är kristna. Men i vardagslivet visar det vara annorlunda. Den personliga nyttan är vanligen viktigare än de allmänna goda konsekvenserna. Fast vi som kristna bygger på en tro på att Gud har framtiden i sin hand och att vi aldrig kan överblicka konsekvenserna för våra egna handlingar vi måste ju leva enligt lagar och samhällets regler. Och vi har gjort de här reglerna och lagarna för oss själva. Fast vi ville leva som goda kristna är det alltid möjligt?

Augustinus berättade i sin bok Guds Stad om friden mellan det himmelska samfundet och den jordiska staden. Han utredde också det synsätt Scipio tillämpar i Ciceros böcker om samhällslivet: Samhället är vad folket har gemensamt. Vad kan man kallas som folk eller samhället. Han funderade om det fanns rättrådighet och vad är orättrådig. Han skrev också om dygder och laster och den frid som Guds tjänare skall äga. Han slutar skrivelser med skildring över den eviga jämmer som kommer att finnas för de godlösa.

Martyrer och Augustinus

När Roma började förlora sin politiska makt, anklagade de kristna. Martyrernas tro var djupt och de förlitade sig på Herren.

Boken Guds stad skrevs som försvar mot de som menade att det var kristendomen som ledde till det försvagade Rom. Augustinus beskriver de två städerna, världens stad och Guds stad.

Världens stad behövs tack vare att människan genom arvsynden fått i sig en ondska som styr våra handlingar. Denna stad upprätthåller ordning och straffar brott. Den bygger dock på det jordiska och självkärleken.

Guds stad är osynlig. Den är ett samhälle där alla tar hand om varandra. Där alla tjänar fredens sak. Guds stad utgörs av dem som älskar Gud.

Föreläsning 3 – veckan 39

John Howard Yoder påpekar i sin text att systematisk tradition säger oss att vi måste välja mellan den historiske Jesus och den dogmatiske Jesus. Om vi tänker Jesus som en människa som bodde i Nasaret och arbetade som snickare. Han började profetera om Guds rikedom och om bättre tider bland vanliga människor.

Jesus var också en politisk person. Folkmängder följde honom och han hjälpte sjuka och svaga människor. Han talade om sakerna som är främmande till fariséerna. Jesus hotade fariséernas makt. Myndigheter och präster tyckte att Jesus var folkets agitator och hotet för samhällets ordning

Den dogmatiske Jesus var Messias som lydde Guds vilja. Det var Guds plan att frälsa sitt folk genom att offra sin enda sonen på korset. I den andra Moseboken fanns likheter med påskberättelsen. Samma sätt som Guden sände Mose att göra mirakel i Egypten för att få folket tro på Gud, samma sätt sände Herren Jesus att frälsa människor. Här vi kan också tänka Guds suveräna makt genom det att judarna inte vill befria Jesus utan Barabbas likadant som farao vill inte befria israeliteter. Guden vill att det händer så.

Jesus visste att hans död var nödvändigt på grund av att människorna hade kommit vilse och tappat bort den helighet som gud krävde. Han visste också att han måste dö av orsaker som inte hade något att göra med honom som mänsklig samhällssvarelse. Så lönade det inte att kämpa emot.

En mycket intressant punkt finns på sidan 76 , H. Richard Niebuhrs analys av treenighetsdogmen: ”En etik som utgår från Sonen  behöver kompletteras eller korrigeras av två andra slags källor, alltså  en etik som utgår från Fader (skapelseordningens etik och auktoritet bakom Gamla testamentets moraliska frågor) och den helige Andes perspektiv”. Treenighetsdogmen är mycket svårt att förstå och fatta den inre tanken. Kanske den här analysen öppnar lite problematik i treenighetsdogmen.

Vi diskuterade också kyrkans roll i samhället. Jag tycker att kyrkan skulle vara lite aktivare i samhällets akuta frågor som arbetslöshet, åldervård och sjukvård inte bara invandrare. Om kyrkan separeras från staten  och förlorar skatteinkomster. Vad är kyrkan då, en vanlig ”idrotsförening”?

Guds suveräna makt (föreläsningen på veckan 38)

Vi fick läsa från den andra Mosebocken hur Guden visade sig till Mose i en brinnande busken. Där Gud lovade till Mose att befria sitt folk ur slaveriet hos egypterna. Gud sade till Mose det samma som Han tidigare hade sagt till Abraham, Isak och Jakob att Gud har gjort ett förbund med dem och lovat leda dem till Kanaan. Det var Gods plan och Han älskade sitt folk.

Det fanns alltså en maktkamp mellan Gud och farao (egypternas gud). Herren ville visa åt sitt folk att han har makten. Herren gjorde farao hård och omedgörlig så att faraon inte ville befria israeliterna. Så kunde Guden visa sin makt via Mose genom att orsaka plågor och göra mirakel. Då Israels folk såg vilket storverk Herren hade utfört mot egypterna fruktade de Herren och litade på honom och på hans tjänare Mose. Herren visade också till sitt folk att han vill skydda dem under resan till Kanaan. Allt det här var därför att starka deras troende.

Herren gav också villkor hur man måste leva när folket kom till det förlovade landet. Guden var alltså Israels Frälsare och Domare.

Det här är ett bra exempel hur Gud har sitt eget plan och hur han använder sitt folk för att genomföra sitt plan. Nuförtiden är det svårt för människor att förstå hur stort är Guds påverkelse i människornas liv. Endast stora händelser, katastrofer och olyckor får människor att stanna och tänka på livets mening och frågor.

I den tredje Moseboken berättas om äganderätten och att landet var Herrens och israeliterna får bara använda det. Och israeliterna måste lyda Herrens villkor. Men i vår tid måste vi acceptera lag och ordning i vårt samhälle. Det är förstås människor som har gjort dem. Vi kan inte blanda religiösa tanken inom avtalsvillkor.

Nästa texten om Jesu politik av John Howard Yoder

Kapitel 6 – Prövning och värdering av vissa åsikter

Författaren ger en annorlunda synvinkel till Jesu liv och mening. Är Jesu som en historisk människa eller som en traditions Jesu som vi möter honom hos Lukas. I allmänhet det är mycket svårt att fatta den här treenighetsdogmen. H Richard Niebuhrs analys av den här frågan var mycket intressant. Jag hoppas att få höra mera intressanta saker på föreläsning.

Början av kurssen

Denna blogg är en del av kurssen Politisk teologi vid Åbo Akademi. 

Jag väntar av denna kurssen att få mera information omkrig teman politisk teologi. 
Vad betyder det och vad innehåller hela politisk teologi.