Föreläsning 3 – veckan 39

John Howard Yoder påpekar i sin text att systematisk tradition säger oss att vi måste välja mellan den historiske Jesus och den dogmatiske Jesus. Om vi tänker Jesus som en människa som bodde i Nasaret och arbetade som snickare. Han började profetera om Guds rikedom och om bättre tider bland vanliga människor.

Jesus var också en politisk person. Folkmängder följde honom och han hjälpte sjuka och svaga människor. Han talade om sakerna som är främmande till fariséerna. Jesus hotade fariséernas makt. Myndigheter och präster tyckte att Jesus var folkets agitator och hotet för samhällets ordning

Den dogmatiske Jesus var Messias som lydde Guds vilja. Det var Guds plan att frälsa sitt folk genom att offra sin enda sonen på korset. I den andra Moseboken fanns likheter med påskberättelsen. Samma sätt som Guden sände Mose att göra mirakel i Egypten för att få folket tro på Gud, samma sätt sände Herren Jesus att frälsa människor. Här vi kan också tänka Guds suveräna makt genom det att judarna inte vill befria Jesus utan Barabbas likadant som farao vill inte befria israeliteter. Guden vill att det händer så.

Jesus visste att hans död var nödvändigt på grund av att människorna hade kommit vilse och tappat bort den helighet som gud krävde. Han visste också att han måste dö av orsaker som inte hade något att göra med honom som mänsklig samhällssvarelse. Så lönade det inte att kämpa emot.

En mycket intressant punkt finns på sidan 76 , H. Richard Niebuhrs analys av treenighetsdogmen: ”En etik som utgår från Sonen  behöver kompletteras eller korrigeras av två andra slags källor, alltså  en etik som utgår från Fader (skapelseordningens etik och auktoritet bakom Gamla testamentets moraliska frågor) och den helige Andes perspektiv”. Treenighetsdogmen är mycket svårt att förstå och fatta den inre tanken. Kanske den här analysen öppnar lite problematik i treenighetsdogmen.

Vi diskuterade också kyrkans roll i samhället. Jag tycker att kyrkan skulle vara lite aktivare i samhällets akuta frågor som arbetslöshet, åldervård och sjukvård inte bara invandrare. Om kyrkan separeras från staten  och förlorar skatteinkomster. Vad är kyrkan då, en vanlig ”idrotsförening”?